Dräparen

För tusentals år sedan sträckte sig det coloniska imperiet över nästan hela Mundana. De odödliga drakväktarna bar imperiet på sina axlar och de dyrkades som gudarnas sändebud.

Nu är det ingen som minns imperiet och allt som återstår är ruiner. När imperiet föll fick drakväktarna skulden och de jagades av dräparna, en hängiven samling män och kvinnor som med tiden blev övertygade att imperiet kunde resa sig igen och att priset för det var drakväktarnas blod.

Många av drakväktarna är döda nu. De som är kvar är spridda över världen, ständigt på flykt från dräparna som enats och blivit starkare under en ny, målmedveten ledare. Det verkar bara vara en tidsfråga innan den siste väktaren faller.

Tre år har gått sedan händelserna i Sunariskogen. Selina är anklagad för kätteri i sin hemstad. Madelein kämpar mot ensamheten och skulden hon känner för sin brors död. Men en vän är på väg för hämta dem, en man som beslutat att inte låta dräparna få den seger de söker, och än en gång dras kvinnorna in i den urgamla konflikten mellan väktarna och dräparna. Men den här gången är det annorlunda, för nu samlas drakväktarna för att förbereda sig inför en slutgiltig kamp och till slut slå tillbaka.