Fienden

De jagar dig. De sliter dig i stycken. De äter upp dig.

"Ledda av en storvuxen mamma klädd i en joggingoverall som en gång i tiden nog hade varit rosa, men som nu var så skitig och flottig att den såg ut att vara av grå plast, kom de över muren vid sidan av parkeringen."

Alla vuxna - föräldrar, lärare, läkare, drottningen - blev sjuka när epidemin bröt ut för ett och ett halvt år sedan.
De som hade tur dog snabbt. De andra ruttnar inifrån, kan inte längre tänka eller tala som vanligt, är förvirrade, tokiga och mycket hungriga. De är levande döda.
Bara de som var under 14 år när epidemin startade klarade sig. Om de var starka, eller hade äldre barn som kunde hjälpa dem att skaffa mat och ett säkert ställe att sova på. För helst äter de vuxna barn. Mammor och pappor är fienden.

Vi får följa gänget med barn och ungdomar som slagit sig ner i en matbutik vid Holloway.
Just den här dagen är speciell: Gängets ledare, Arran, blir biten av en vuxen. Eftersom det inte finns några sjukhus är det farligt att få en infektion och de vuxnas bett är livsfarliga. Dessutom blir Lille Sam infångad och bortförd av ett gäng vuxna och det är ingen tvekan om att han kommer att ätas upp. Och mitt i detta händer det otroliga, en okänd kille dyker upp utanför deras mataffär. Han berättar att han bor i andra änden av stan, på ett väldigt säkert ställe (Buckingham Palace) med mycket mat. Han vill att de ska följa med honom dit, bli en del av gruppen där.

Kan de lita på honom? Hur många kommer klara sig fram till målet med alla vuxna som ligger i bakhåll i gränder, övergivna hus och tunnelbanan? Har de något annat val om de vill överleva?